Etikettarkiv: undervisning

Undervisningens form

genom formerna kan innehållet äga den rymd och det djup som undervisningen kan ge

Så skriver Anne-Marie Körling i ett av sina blogginlägg.  Och just det här med undervisningens form och hur den kan hjälpa mig och eleverna att hålla fokus på innehållet och på så sätt skapa den gemenskap och arbetsro som är så viktig för att elevernas lärande ska kunna ske –  det har jag blivit mer och mer medveten om under mina år som lärare.

Detta bildspel kräver JavaScript.

De former som återkommer i min undervisningen är:

  • finnas på plats när eleverna kommer in i klassrummet – och om jag inte är på plats, ska eleverna veta till 100 % vad de ska göra när de kommer in så att de kan börja direkt.
  • om det är första lektionen är det alltid genomgång av dagens schema (där jag använder mig av text + bildstöd).
  •  fokus på innehållet direkt – tex genom att det visas några ord eller en bild på Smartboarden.
  • skriva upp sig om man behöver hjälp.
  • alltid få fråga en kompis om hjälp.
  • att själv få hämta saker och veta vad allt finns i klassrummet.
  • think – pair – shair i stället för handuppräckning.
  • jag och eleverna är i klassrummet hela lektionen oavsett om de arbetar självständigt, i par eller i grupp.

Några fler inlägg från Anne-Marie som tar upp detta är:
Från oordning till starka innehåll
Klassrumsnära utvecklingsfrågor – förändra i det lilla och märk väl i det stora
Utbilda i ordning och reda

Förförståelse – en väg in i texten

I det här inlägget presenterar jag några lektionsförslag som aktiverar elevernas förförståelse inför läsning av en text. Vissa förslag passar bäst för skönlitteratur, vissa för sakprosa medan några går att använda på båda.

Bildpromenad – ett fantastiskt sätt när man vill aktivera elevernas egen förförståelse,  ett arbetssätt som jag har lärt mig av Anne-Marie Körling.

Så här skriver hon på sin blogg Körlingsord:

En väl genomförd bildpromenad syftar till att aktivera språket, det talade, det skrivna och det egna uttryckta, och i en nära relation till undervisande fokus utvecklas i samspel med text, lärare och andra elever. Den muntliga undervisningen synliggör elevernas förförståelse och skapar därför möjlighet för läraren att utmana och utveckla eleverna i relation till den. Vi är därmed i den berömda utvecklingszonen.

I sin bok ”Kiwimetoden” beskriver hon utförligt hur man kan gå till väga och på hennes blogg finns många inlägg om bildpromenad. Jag har även samlat dessa inlägg på en anslagstavla på Pinterest, den hittar ni här: Bildpromenad

Språkberikarlektion! Ett lektionsförslag som även det är hämtat från bloggen Körlingsord. Jag har provat det flera gånger och det är ett mycket elevaktiverande arbetssätt, som jag rekommenderar varmt. Du hittar en beskrivning här: Tre begrepp och en fras!

Här är tre upplägg som går att använda var för sig eller kombinerat. Dessa har jag hämtat från boken ”Att undervisa i läsförståelse” av Barbro Westlund och de ingår som den första delen i en modell som kallas för ”Den tänkande läsaren” (2009, 255.)

  1. Vad kan du redan? Tänk på vad du kan om ämnet.
  2. Föreställ dig! Försök att föreställa dig vad texten kommer att handla om.
  3. Varför? Fundera över varför du ska läsa den här texten.

VÖL Här är ytterligare en modell som Barbro  Westlund presenterar i sin bok. Hon skriver: ”Syftet med denna undervisningsmodell är att visa eleverna hur de kan integrera ny kunskap med sådant de redan vet” (2009, 274). Läraren Marie Trapp har på sin blogg ”Läsförståelser i praktiken” skrivit ett inlägg om hur hon arbetar med VÖL, det hittar ni här: VÖL-tabell

Informationstjuvar!  På sin blogg skriver Anna Kaya att detta är en ”rolig före-läsning-aktivitet som går ut på att man aktiverar elevernas förförståelse för att de lättare ska förstå textens innehåll”. Jag har inte provat det själv ännu, men jag kommer absolut att göra det med mina elever i år. Läs hennes inlägg här: THIEVES

I boken ”Lyft språket, lyft tänkandet”  av Pauline Gibbons finns det flera övningar som syftar till att aktivera elevernas förförståelse. Här kommer jag att presentera två av dem.

Progressiv brainstorming Eleverna arbetar i smågrupper och varje grupp har ett stort papper framför sig där det står: Vad vet vi om [ämnet i fråga]. Varje grupp har en egen färg på pennan. Gruppen brainstormar kring ämnet och skriver ner alla ord och begrepp de kommer på. Därefter cirkulerar grupperna och skriver på nästa papper  och då ”skriver de dit sina ideér med avstamp i den andra gruppens tankar, sådant de inte tänkt på tidigare och sådant som saknas” (Gibbons, 2009, 107). När alla har skrivit på alla papper diskuterar man i sin grupp vad som står på papperet. Slutligen sätter man upp papperen på väggen och alla grupper berättar kort om sina tankar kring det som brainstormats fram.

Undervisning a´la Janus: utveckla skolspråket på basis av vad eleven redan vet
Så här skriver Gibbons om denna slags undervisning:

I Janus-undervisning bygger tidigare lärande och elevens vardagsrelaterande språk en bro till nytt lärande, skolspråk och litteracitet. Nytt lärande bygger på vad eleven redan vet och detta innefattar att man kopplar det som sker i skolan till elevens egna erfarenheter utanför  skolans värld. (Gibbons, 2009, 100.)

Här är det återigen en lektion som tar vara på vad eleverna redan vet om ämnet. Eleverna får berätta fritt om ämnet som de ska läsa om (i boken handlar det om jordbävningar och fler elever hade personliga erfarenheter av det) och läraren får en chans att höra vad eleverna redan känner till och på så sätt ta första steget mot att utveckla ett ”ämnesspecifikt ordförråd” (2009, 101). Därefter får eleverna komma med förslag på ord som de tror ska finnas med i texten och läraren skriver upp elevernas ord på tavlan. Sedan skriver läraren upp (med en annan färg på pennan) de ord och begrepp i texten som hen tror kan vara svåra för eleverna att förstå.

Lycka till!

IMG_0531.JPG

Läsförståelsen kan sitta i kroppen!

Alla elever får inte tydliga inre bilder av det de läser eller när de lyssnar till högläsning. När man ber dem berätta eller rita en bild så har de svårt att svara eller rita något. Och då kan man missta sig att de inte har förstått. Men deras ”inre bilder” kan sitta i kroppen i stället för knoppen,  och då kan man låta eleverna dramatisera det de läste eller lyssnade till. Det ska inte vara någon lång pjäs som ska tränas in och nötas, utan något man gör direkt i klassrummet under själva läsningen/högläsningen. Man kan till exempel låta eleverna ställa frågor till personerna i boken och sedan kan en klasskompis dramatisera svaret (här beskriver jag det i två inlägg: Ställ en fråga! Eleverna frågar -eleverna svarar).

20140225-133026.jpg

I ett program från UR (klicka på länken längre ner) berättar Anne-Marie Körling och hennes elever om hur detta arbetssätt kan gå till. Anne-Marie läser ett stycke ur ”Karlsson på taket” och eleverna går upp på golvet och prövar att dramatisera det de just hörde.

I love språk – Hur startar man en språklektion?