Etikettarkiv: TANKENS MOSAIK

Textens väg: Igenom mig och ut till dig

Så här har jag arbetat det här läsåret med de böcker jag har läst med klassen.

Först väljer jag en bok ( jag väljer genom att läsa igenom den och känna efter om jag gillar den). Efter det, läser jag igenom den några gånger och lyssnar då noggrant till mina egna tankar jag får när jag läser. Det kan till exempel vara olika slags kopplingar eller frågor. Jag kan även skapa elevfrågor av de inferenser som jag gör när jag läser. Jag berättar inte om alla mina tankar för eleverna, men de finns där som ett underlag, en grund för min undervisning.

Jag letar även efter meningar/fraser som eleverna kan få prova att göra eller säga.
T.ex.  om en person i boken suckar får eleverna sucka, tittar personen i boken längtansfullt mot molnen får eleverna pröva att titta längtansfullt. Och kan jag be eleverna komma med förslag på  vilka fler sätt man kan titta på, och på sätt utvidga elevernas ordförråd.

Här är en kort stycke från boken ”Systern från havet” av Ulf Stark och Stina Wirsén.

– Jag är säker på att ni kommer att bli vänner. Ni kommer att bli som systrar, säger mamma. Här får ni var sin bulle. Margareta kastar sin bulle på marken. Sirkka släpper sin bulle i rännstenen.

ChhHPy3XEAAkFVQ.jpg-large

Frågor jag kan ställa eleverna:
Hur vet mamma att de ska bli som systrar? Hur blir man systrar? Är vänner och systrar samma sak? Är det bra att ha en syster? Varför kastar Margareta sin bulle, medan Sirkka släpper sin?

9789163878879

Den som vill läsa mer om hur man förbereder sig inför en textläsning, kan t.ex. klicka på länken till Anne-Marie Körlings blogg:
Lektionsförberedelser: Så här förbereder jag mig
eller läsa en klassiker inom läsundervisning: Tankens mosaik

20131118-213657.jpg

Vi samlar frågor!

Vi samlar frågor. På en vägg i klassrummet har jag gjort en ”frågetavla” där vi samlar alla frågor vi har kring texter vi läser i klassrummet. Tavlan är indelad i olika frågerutor. Så när jag eller en elev har en fråga skriver vi ner den på en post-it. Därefter diskuterar vi vilken sorts fråga det är och sätter in den på rätt ställe på tavlan. Idén har jag fått från kapitlet ””Gräva djupare med frågor”” ur boken Tankens Mosaik, men jag har gjort om deras ”frågetavla” så att den ska passa oss bättre. Keene och Zimmermann skriver att erfarna läsare ställer frågor för att:

  • klargöra innebörden
  • fundera över den text som återstår
  • bedöma författarens syfte och bokens stil, innehåll eller format
  • leta upp ett specifikt svar i texten eller begrunda retoriska frågor som texten inspirerar till (Keene & Zimmerman 2003, s139)

Genom att synliggöra våra frågor vill jag uppmuntra eleverna att ställa egna spontana frågor och på ett tydligare sätt hjälpa dem att förstå att det finns olika sorters frågor med olika sorters syften.

Gräva djupare med frågor

Kapitlet ”Gräva djupare med frågor” i boken Tankens mosaik återkommer jag ständigt till. I kapitlet får man följa ett klassrumsprojekt (som pågår i sex veckor) i en 1:a där man arbetar med strategin – att ställa frågor. De fyra övergripande målen för projektet är:

  • bli medveten om frågor de har om texten före, under och efter det att de läser en bok eller lyssnar till någon som läser högt
  • använda frågor för att klargöra vad texten betyder, undra över texten som följer, fundera över författarens syfte, stil, bokens innehåll och format
  • förstå att vissa frågor kan besvaras med hjälp av texten medan andra måste kopplas till läsarens bakgrundskunskap
  • diskutera hur frågorna bidrar till att man koncentrerar sig på texten och begriper den

I slutet av kapitlet finns en sammanställning över vad man ska tänka på och hur man kan göra när man ska börja undervisa elever i att ställa frågor. Man kan till exempel:

  • tala med barnen om varför läsare ställer frågor, om hur frågorna hjälper dem att fatta på ett djupare plan, och hur de använder frågor inom andra ämnen och i livet utanför skolan
  • utforma dina frågor kring bilderböcker eller andra korta texter under flera dagar
  • gör tydlig skillnad på mellan att läsa högt och tänka högt när du visar barnen hur det går till
  • koncentrera dig på barnens frågor före, under och efter läsningen när du har lässamtal med barnen; be eleverna peka ut ställen i texten där de har haft frågor

En av de första frågorna läraren ställer till eleverna under projektet (efter att hon högläst den första boken) handlade om vad författaren ville att läsaren skulle känna efter att de läst boken.

I morgon kommer jag att ställa den frågan innan vi fortsätter att läsa vår högläsningbok Bröderna Lejonhjärta: Vad tror du Astrid Lindgren vill få oss att känna när vi läser hennes bok?

20131116-181027.jpg