Etikettarkiv: läsförståelsestrategier

Eleverna frågar – eleverna svarar!

Även detta år fortsätter vi att utveckla vår förmåga att ställa frågor till texten vi läser. Det kan vara svårt för eleverna att komma igång, men det brukar gå bättre om man frågar om de har några frågor eller funderingar direkt till huvudpersonen. Vi läser just nu Nils Holgersson och jag skriver upp elevernas frågor och hänger upp dem väl synligt i klassrummet. Idag fick de elever som ville, prova att svara på de andras frågor, genom att gestalta svaret med en mycket enkel dramatisering.

IMG_1893.JPG

Man får svara på vilken fråga man vill och det gör ingenting om redan en annan elev har gestaltat frågan innan. Idag fick vi se väldigt många Smirre Räv och flera olika Akka. Jag hjälper till genom att vara lite av en ciceron och hälsar välkommen och småpratar med rollfiguren som kommer in.  Ingen rekvisita behövs, det enda som behövs är en dörr.

Ut genom dörren – stänger dörren bakom sig – knackar på – och in kommer…

Det här är en mycket rolig lektion och eleverna övar bland annat sin förmåga att:

  • kommunicera i tal
  • analysera skönlitteratur
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

 

IMG_1894-0.JPG

 

 

 

Läsförståelsen kan sitta i kroppen!

Alla elever får inte tydliga inre bilder av det de läser eller när de lyssnar till högläsning. När man ber dem berätta eller rita en bild så har de svårt att svara eller rita något. Och då kan man missta sig att de inte har förstått. Men deras ”inre bilder” kan sitta i kroppen i stället för knoppen,  och då kan man låta eleverna dramatisera det de läste eller lyssnade till. Det ska inte vara någon lång pjäs som ska tränas in och nötas, utan något man gör direkt i klassrummet under själva läsningen/högläsningen. Man kan till exempel låta eleverna ställa frågor till personerna i boken och sedan kan en klasskompis dramatisera svaret (här beskriver jag det i två inlägg: Ställ en fråga! Eleverna frågar -eleverna svarar).

20140225-133026.jpg

I ett program från UR (klicka på länken längre ner) berättar Anne-Marie Körling och hennes elever om hur detta arbetssätt kan gå till. Anne-Marie läser ett stycke ur ”Karlsson på taket” och eleverna går upp på golvet och prövar att dramatisera det de just hörde.

I love språk – Hur startar man en språklektion?

Att tänka och prata om sin läsning del 2

Nu har jag gjort läsintervjuer med alla mina elever. Några av frågorna handlade om vad man gör om man stöter på något man inte förstår. Så här svarade mina elever:

  • Frågar en kompis eller en vuxen!
  • Läser vidare och ser om jag förstår i texten sen.
  • Backar och läser om.
  • Hoppar över.
  • Försöker klura innan jag läser om.
  • Stannar och tar halva ordet och sedan fortsätter.
  • Tänker och klurar.
  • Letar i en ordbok.

En fråga handlade om vad de själva ville utveckla/bli bättre på som läsare.

  • Inte läsa som en robot.
  • Stanna vid punkt.
  • Inlevelse.
  • Kunna läsa ord som är långa och sitter ihop.
  • Säga orden rätt.
  • Att inte läsa för fort.
  • Läsa mera!
  • Att inte stanna i texten, att behöva läsa om hela tiden.
  • Försöka förstå bättre.
  • Läsa snabbare.

Nästa vecka kommer jag under en gemensam lektion visa eleverna hur de har svarat och på så sätt få ta del av varandras strategier och varandras mål. Det blir en slags kooperativt lärande – en av NRP:s sju grundstrategier som utvecklar läsförståelse (Westlund, 2009).