Etikettarkiv: bildpromenad

Filmtips x fyra!

Just nu finns det fyra filmer som jag ständigt återkommer till. Två filmer om läsundervisning och två filmer om genrepedagogik. När man inte har möjlighet att fara iväg och göra studiebesök eller lyssna på föreläsningar, är det guld värt att dessa filmer finns att tillgå på nätet.

Sara Persson berättar och visar hur hon arbetar före, under och efter läsning.

Hülya Basaran berättar och visar hur hon arbetar före, under och efter läsning.

Åsa Sebelius berättar om sitt arbete med genrepedagogik med nyanlända elever.

Anna Kaya berättar och visar ett konkret exempel på hur hon arbetar med cirkelmodellen.

Förförståelse – en väg in i texten

I det här inlägget presenterar jag några lektionsförslag som aktiverar elevernas förförståelse inför läsning av en text. Vissa förslag passar bäst för skönlitteratur, vissa för sakprosa medan några går att använda på båda.

Bildpromenad – ett fantastiskt sätt när man vill aktivera elevernas egen förförståelse,  ett arbetssätt som jag har lärt mig av Anne-Marie Körling.

Så här skriver hon på sin blogg Körlingsord:

En väl genomförd bildpromenad syftar till att aktivera språket, det talade, det skrivna och det egna uttryckta, och i en nära relation till undervisande fokus utvecklas i samspel med text, lärare och andra elever. Den muntliga undervisningen synliggör elevernas förförståelse och skapar därför möjlighet för läraren att utmana och utveckla eleverna i relation till den. Vi är därmed i den berömda utvecklingszonen.

I sin bok ”Kiwimetoden” beskriver hon utförligt hur man kan gå till väga och på hennes blogg finns många inlägg om bildpromenad. Jag har även samlat dessa inlägg på en anslagstavla på Pinterest, den hittar ni här: Bildpromenad

Språkberikarlektion! Ett lektionsförslag som även det är hämtat från bloggen Körlingsord. Jag har provat det flera gånger och det är ett mycket elevaktiverande arbetssätt, som jag rekommenderar varmt. Du hittar en beskrivning här: Tre begrepp och en fras!

Här är tre upplägg som går att använda var för sig eller kombinerat. Dessa har jag hämtat från boken ”Att undervisa i läsförståelse” av Barbro Westlund och de ingår som den första delen i en modell som kallas för ”Den tänkande läsaren” (2009, 255.)

  1. Vad kan du redan? Tänk på vad du kan om ämnet.
  2. Föreställ dig! Försök att föreställa dig vad texten kommer att handla om.
  3. Varför? Fundera över varför du ska läsa den här texten.

VÖL Här är ytterligare en modell som Barbro  Westlund presenterar i sin bok. Hon skriver: ”Syftet med denna undervisningsmodell är att visa eleverna hur de kan integrera ny kunskap med sådant de redan vet” (2009, 274). Läraren Marie Trapp har på sin blogg ”Läsförståelser i praktiken” skrivit ett inlägg om hur hon arbetar med VÖL, det hittar ni här: VÖL-tabell

Informationstjuvar!  På sin blogg skriver Anna Kaya att detta är en ”rolig före-läsning-aktivitet som går ut på att man aktiverar elevernas förförståelse för att de lättare ska förstå textens innehåll”. Jag har inte provat det själv ännu, men jag kommer absolut att göra det med mina elever i år. Läs hennes inlägg här: THIEVES

I boken ”Lyft språket, lyft tänkandet”  av Pauline Gibbons finns det flera övningar som syftar till att aktivera elevernas förförståelse. Här kommer jag att presentera två av dem.

Progressiv brainstorming Eleverna arbetar i smågrupper och varje grupp har ett stort papper framför sig där det står: Vad vet vi om [ämnet i fråga]. Varje grupp har en egen färg på pennan. Gruppen brainstormar kring ämnet och skriver ner alla ord och begrepp de kommer på. Därefter cirkulerar grupperna och skriver på nästa papper  och då ”skriver de dit sina ideér med avstamp i den andra gruppens tankar, sådant de inte tänkt på tidigare och sådant som saknas” (Gibbons, 2009, 107). När alla har skrivit på alla papper diskuterar man i sin grupp vad som står på papperet. Slutligen sätter man upp papperen på väggen och alla grupper berättar kort om sina tankar kring det som brainstormats fram.

Undervisning a´la Janus: utveckla skolspråket på basis av vad eleven redan vet
Så här skriver Gibbons om denna slags undervisning:

I Janus-undervisning bygger tidigare lärande och elevens vardagsrelaterande språk en bro till nytt lärande, skolspråk och litteracitet. Nytt lärande bygger på vad eleven redan vet och detta innefattar att man kopplar det som sker i skolan till elevens egna erfarenheter utanför  skolans värld. (Gibbons, 2009, 100.)

Här är det återigen en lektion som tar vara på vad eleverna redan vet om ämnet. Eleverna får berätta fritt om ämnet som de ska läsa om (i boken handlar det om jordbävningar och fler elever hade personliga erfarenheter av det) och läraren får en chans att höra vad eleverna redan känner till och på så sätt ta första steget mot att utveckla ett ”ämnesspecifikt ordförråd” (2009, 101). Därefter får eleverna komma med förslag på ord som de tror ska finnas med i texten och läraren skriver upp elevernas ord på tavlan. Sedan skriver läraren upp (med en annan färg på pennan) de ord och begrepp i texten som hen tror kan vara svåra för eleverna att förstå.

Lycka till!

IMG_0531.JPG

Så här vill jag göra i alla ämnen jag undervisar!

Idag inledde vi ett projekt inom teknik och musik. Jag startade upp det med en bilderbok om gatpojken Shégué, som lever på att tillverka leksaker av skrot, som han hittar på soptippen. En dag tillverkar han ett instrument och då…Boken hittade jag via hemsidan Världslitteratur.se. Letar du efter böcker från alla delar av vår värld ska du leta där! Jag kontaktade kommunbiblioteket i Storuman och bad dem skicka så många exemplar av boken de kunde få fram. Efter en vecka eller så, kom en väska med 7 böcker!

Jag började med en bildpromenad på bokens första sida. Detta är ett arbetssätt som Anne-Marie Körling har beskrivit både på sin blogg och i böckerna ”Kiwimetoden” och i ”Nu ler Vygotskij”. Man börjar med momentet ”jag ser…”.

  • Jag ser en pojke.
  • Jag ser en bil.
  • Jag ser en gul kartong.
  • Jag ser ordet prins.
  • Jag ser…osv.

När fler och fler började säga pass (man får säga pass, när man inte vill/kommer på säga något) gick vi över till nästa moment som handlar om att säga vad man tror om det man ser.

  • Jag tror att hans mamma snart ropar på honom.
  • Jag tror att det finns något i kartongen.
  • Jag tror att det är hans kompis som syns på bilden.
  • Jag tror att det är varmt där…osv.

Vi funderade också på titeln, varför har författaren valt den? Vi funderade på författarens namn, varifrån kan man komma om man heter Dominique Mwankumi?

Därefter skrev jag upp fyra ord från första sidan i boken och så fick alla hitta på meningar med dessa ord (muntligt och jag skrev).  Jag gav först en mening som modell och sedan högläste vi den inklusive skiljetecknet (Jag lever i Storuman punkt). Sedan gjorde vi så med alla meningarna och vi hade väldigt roligt!

Sedan var då dags att läsa boken ( då hade det gått ca 50 minuter). Jag hade förberett min högläsning med frågor som jag själv fick när jag läste boken första gången. Jag skrev genast ner dem på post-it-lappar och placerade ut lapparna i boken. Jag ville prova att modella läsförståelsestrategin ”att ställa frågor” samtidigt som jag läste. Så jag läste en bit och när en post-it dök upp, stannade jag upp och sa ungefär så här:

När jag läste boken första gången funderade jag över…varför gjorde…kan det vara så att…osv. Ni minns väl att en expertläsare ställer frågor till texten både innan, under och efter läsningen – har ni några frågor än?

Sedan läste jag vidare. Jag hade även förberett mig att stanna upp i texten och låta eleverna få fundera på vad som skulle hända.

Diskutera med den du sitter bredvid och klura på vad som kommer att hända!

Elverna fick sedan säga vad de trodde och jag läste vidare. När jag hade läst hela boken fick de parläsa den (jag läste tillsammans med en grupp elever som behöver stöttning i sin läsning). Därefter samlades vi igen och diskuterade ett tag till och då kom några elever på att de hade sett olika tv-program som de på ett eller annat sätt påminde om det som fanns i boken.

Nu gör ni text-till-text-kopplingar, det är också något expertläsare gör, minns ni det? 

Som avslutning provade vi på att sjunga och klappa sången som fanns i boken. Det var en sång som Shégué sjöng medan han tillverkade sina leksaker och instrument. Det fanns inga noter i boken, så jag hade hittat på en melodi. Den sången ska vi använda när vi sedan ska spela på våra instrument som vi ska tillverka av gamla burkar, plastflaskor och annat skrot!