Etikettarkiv: bedömning

Mailkorrespondens och återkoppling

Jag mailar med en elev.  I slutet av ett av mina mail skrev jag så här:

I ditt mail ser jag:
​​att du har egna idéer om vad du vill lära dig.
att du vill utveckla din läsning.
att du kan börja och sluta ett brev ( Hej…Hej då.).
att du kan formulera fullständiga meningar.

I boken ”Vägen till skriftliga omdömen” läser jag om hur man på olika sätt (muntligt och skriftligt) kan ge återkoppling till eleverna. Våra ord till eleverna ska vara ”stärkande, framtidsinriktade och utvecklingsmöjliga” (Körling, 2009:115).

20140406-204236.jpg

 

Leta efter de spirande små fröna!

Min 4-åring har under de senaste veckorna visat flera gånger att hon är på väg att ‘knäcka koden’. Hon har utvecklat sin metaspråkliga förmåga och hon har börjat ljuda bokstäverna i ord som hon känner igen. Häromdagen stod hon med senaste Bamse och ljudade högt:
/b-a-m-s-ä/ …mamma varför är det ett E? Det ska ju vara ett Ä!

Allt detta har fått mig att återigen intressera mig för hur den informella läs- och skrivinlärningen går till, därför plockade jag fram en bok ur bokhyllan som vi hade på Lärarhögskolan. Det var Caroline Libergs bok Hur barn lär sig läsa och skriva.

Men trots att jag tyckte om boken på lärarutbildningen och dessutom införskaffade mig andra upplagan för några år sedan, eftersom den bland annat innehåller nyare forskning och fler sätt att kartlägga barns läs- och skrivutveckling, så har den blivit stående i bokhyllan.

Men nu har jag läst den igen och först skumläste jag lite här och där tills jag kom till kapitlet om bedömningar (och då slutade jag vara mamman som intresserar sig för sitt barns språkutveckling och blev återigen pedagogen som funderar kring kartläggning, bedömning och uppföljning av elevers språkutveckling).

Liberg skriver så kloka ord om bedömning:

Det är oftast lättare att vid en bedömning se vad någon inte kan än eventuellt små spirande frön till att kunna något. Att se vad någon inte kan är lättare för det bryter mot det normala, det vi är vana att se eller helst vill se. I en bedömning av barns utvecklingspotential gäller det att skärpa blicken för att urskilja de små spirande fröna istället (Liberg 2003, s 172-173).

Jag tycker så mycket om det här citatet, en bedömning ska fokusera på det som spirar hos eleverna inte på det som de inte kan!

Här dök det plötsligt upp något jag kände igen, det som min kollega visade mig i våras och som vi båda blev intresserade av, men inte hittade så mycket skrivet om. Och så hade jag det i min bokhylla! Retrospective Miscue Analysis eller retrospektiv textavikelseanalys som Liberg har översatt det till svenska.

En av poängerna med detta analysverktyg är att eleven blir delaktig och får direkt återkoppling på sin läsning och får ord på vilka strategier hen använder i sin läsning. Det blir en bedömning som fokuserar på elevens utvecklingspotential i stället för att fokusera på det eleven inte kan. Dessutom utvecklas elevens metakognitiva förmåga när hen får tala om texten och om sin läsning. Forskaren som har jobbat fram detta verktyg heter Yetta Goodman. Tyvärr finns det inga böcker översatta av henne och det finns ganska få böcker att låna på biblioteket. Men skam den som ger sig, så nu har jag beställt en av hennes böcker från amazon.com!

20130718-214916.jpg

Kort beskrivet går det ut på att eleven läser en text högt för läraren. Läraren antecknar speciellt de textavvikelser som förekommer och sedan diskuterar man dem med eleven. Frågor man då kan ställa är till exempel:

Hur gör du när du inte kommer på ett ord?
Vad läste du här? Varför tror du att du läste så?
Vet du vad det ordet betyder?
Vilka andra ord skulle man kunna ha där?

När man diskuterar med eleven om textavvikelserna ser man inte dem som fel, utan Liberg beskriver textavvikelserna ”som ett fönster in till läsarens meningsskapande, till de kognitiva och språkliga processer som är igång vid tolkning av skriven text.” (s 173)

Jag tror att en av orsakerna till att jag blev så intresserad av det här, är att när jag och min kollega jämförde Goodmans Reading Miscue Analysis med Anne-Marie Körlings bedömningsverktyg Läsanalys så upptäckte vi många delar som var gemensamt (klicka på länken, så kommer ni till mitt blogginlägg om Läsanalys). T.ex. de öppna frågorna som är medvetenhetsutvecklande både för eleven och läraren och lärarens nyfikna förhållningssätt!

Om det är någon som läser det här och har jobbat med retrospektiv textavikelseanalys i sitt klassrum får ni gärna höra av er till mig och berätta om det arbetet!

 

 

Böckerna som ska följa mig under många år…

I höstas visste jag inte om att de fanns. Böckerna, med stort B! Nu finns de och de blir bara fler och fler ju mer jag lär mig av mitt utvidgade kollegium. Här är några av dem som jag har hunnit med att läsa under året, tänker läsa i sommar, måste läsa en gång till och en gång till och tänker ha som bas att stå på när jag startar upp arbetet med eleverna i höst.

  • Kiwimetoden, en bok av Anne-Marie Körling som kommer att vara min grund att stå och bygga på när jag fram över planerar min undervisning. Innan jag hade läst boken, trodde jag att Kiwimetoden enbart handlade om storböcker och om man inte hade några sådana kunde man inte använda Kiwimetoden som undervisningsmetod. Så fel jag hade! Kiwimetoden är så mycket mer än ett gäng storböcker. Det är ett förhållningssätt och ett tänk du måste omfamna och införliva i dig själv och det går inte över en natt, det vill jag lova! Som lärare behöver du inte ha en enda storbok i ditt klassrum för att kunna använda dig av Kiwimetoden (fast om min rektor läser det här, får hon ändå gärna satsa på att köpa in hela Kiwiserien…) du behöver bara läsa boken igen och igen och igen…

kiwimetoden

  • Vägen till skriftliga omdömen är även den en bok av Anne-Marie Körling som har blivit en personlig favorit och som jag har använt flitigt sedan jag fick den. Och ja, det handlar om omdömen och bedömning, men kanske inte alls på det sätt vi lärare är vana. Läs själv så får du se!
  • Att undervisa i läsförståelse är en bok av Barbro Westlund som vi antagligen kommer att använda i höst när jag och mina kollegor ska fortbilda oss i läsförståelse och läsförståelsestrategier. Jag sträckläste den när jag fick den i min hand och skämdes faktiskt över att jag hade så pass lite kunskap om de viktiga läsförståelsestrategier som våra elever behöver undervisas i för att bli goda läsare!
  • ATT FÖLJA LÄRANDE, formativ bedömning i praktiken, är en högaktuell bok av Dylan Wiliam. Det är en handfast bok som ger dig konkreta metoder för att utveckla din undervisning, så att elevernas prestationer och resultat förhoppningsvis i slutändan ökar. För mig var det den här boken som verkligen hjälpte mig att förstå vad formativ bedömning var (inte att likställa med att jag kan, men jag provar mig fram).
  • Huvudräkning, en bok av Madeleine Löwing och Wiggo Kilborn som jag blev tipsad om på twitter. Och när någon twittrar så här ”Om du bara får köpa två böcker, köp de här.” kan man inte låta bli!

Skärmavbild 2013-06-05 kl. 22.44.19

  • STÄRK SPRÅKET STÄRK LÄRANDET och LYFT SPRÅKET OCH LYFT TÄNKANDET är två böcker av Pauline Gibbons och de är de nyaste böckerna i min boksamling. Jag har bara hunnit nosa på dem, men de känns redan som framtida följeslagare. Dessa böcker borde vara ett måste för alla som undervisar andraspråkselever men de är lika användbara för alla lärare oavsett ämne! Och en av böckerna ska jag dessutom diskutera tillsammans med andra i en bokcirkel på nätet. Ska bli så spänande!

9173828483

Jo, det finns några till, men de skriver jag om en annan gång!